Att börja äta fast föda är en de viktigaste milstolparna i barnets liv. Det är en rolig och spännande tid både för föräldrar och barn. Men tillvänjning av mat för barnet kan även vara en källa till oro, och det kan vara extra utmanande när det handlar om barn med mjölkallergi. Förutom att du måste säkerställa att barnets kost inte innehåller någon komjölk ser processen för tillvänjning likadan ut oavsett om barnet har allergi eller inte. Men se alltid till att du rådfrågar en läkare eller dietist innan du börjar.

Varför är tillvänjning viktigt?    

Ett barn växer snabbare under sina första år än under någon annan period i livet. Den snabba tillväxten kräver mer energi och näring. Under de första månaderna efter födseln får barnet allt det behöver från bröstmjölken eller modersmjölksersättningen. Men när barnet växer behöver det extra näringskällor i form av fast föda.

När barnet tillvänjs vid fast föda kan dess intag av bröstmjölk och/eller modersmjölksersättning minska. Eftersom barn med mjölkallergi inte kan äta mejeriprodukter riskerar de att gå miste om vissa viktiga näringsämnen. Det är därför viktigt att du talar med din läkare eller dietist för att få råd kring kosten så att du kan vara säker på att ditt barn får i sig alla näringsämnen det behöver, till exempel genom att fortsätta inkludera bröstmjölk eller Nutramigen i kosten. Läs mer om hur du bäst använder Nutramigen vid tillvänjning av mat för barn med mjölkallergi.

När bör du börja tillvänja barnet?

De flesta experter rekommenderar att börja med tillvänjning när barnet är runt 6 månader.1 

Exempel på tecken på att ditt barn kan vara redo att börja acceptera fast föda:1

  • Barnet kan hålla huvudet stadigt och sitta själv utan stöd
  • Barnet kan koordinera ögon, händer och mun så att det kan titta på maten, plocka upp och stoppa den i munnen
  • Barnet kan svälja mat

Optimalt bör ett barn med mjölkallergi vara helt friskt och symtomfritt när tillvänjningen påbörjas.

Vikten av variation

Under tillvänjningen är det en god idé att passa på att introducera barnet för en mängd olika sorters mat. Tidiga upplevelser av olika smaker och konsistenser hos mat är ett äventyr för barnet och skapar även goda förutsättningar för matvanorna längre fram i livet.2,3 Ju fler smaker ett barn upplever från späd ålder, desto mer redo och villigt blir det att prova på nya rätter när det är äldre.3 Dessutom är det mer sannolikt att variation när det gäller typer av mat och smaker ger ditt barn hela det spektrum av näringsämnen som det behöver, vilket är extra viktigt för barn med mjölkallergi.

Under tillvänjningen är det också viktigt att ditt barn får pröva på olika konsistenser, till exempel mat som är rinnig, innehåller klumpar, är seg och knaprig, för att barnet ska få möjlighet att utveckla sin tuggförmåga och de muskler som behövs för talutveckling.4 Vid omkring 8–10 månaders ålder kan fingermat vara ett utmärkt tillfälle för barnet att äta själv och även att träna öga–hand-koordinationen! 
Några tips:

  • Ångkokta grönsaksstavar
  • Fruktstavar
  • Välkokta pastafigurer
  • Rostbröd eller pitabröd skuret i stavar

Kom ihåg att alltid kontrollera att maten inte innehåller något komjölksprotein.

Vilka livsmedel innehåller komjölksprotein?

De mest uppenbara källorna till komjölksprotein är mejeriprodukter, till exempel:

  • Komjölk
  • Yoghurt/Fil
  • Creme fraiche
  • Ost/Mjukost
  • Keso/Kesella
  • Smör
  • Margarin/Matfett
  • Ostmassa
  • Grädde/Gräddfil
  • Glass
  • Mjölkdrinkar
  • Mjölkpulver
  • Kvarg
  • Kondenserad mjölk
  • Välling

Komjölksprotein kan även finnas i mindre uppenbara livsmedel som bröd, kex, kakor, färdiglagad barnmat och bearbetade köttprodukter. Nedan termer är exempel på ingredienser som du bör titta efter i innehållsförteckningen och se till att undvika. Nu mer måste dock alla former av komjölksprotein märkas speciellt med ordet mjölk i innehållsförteckningen, vilket underlättar.

  • Kasein (ostmassa)
  • Kaseinat
  • Vassle/vasslepulver
  • Vassleprotein
  • Mjölkalbumin
  • Mjölkpulver
  • Mjölksocker
  • Laktoglobulin
  • Skummjölkspulver
  • Torrmjölk
  • Mjölkprotein
  • Fettfri torrmjölk
  • Smörfett
  • Modifierat mjölkfett

Ladda gärna ned och använd vår folder Komjölksfria kostråd som ger mer råd om komjölksproteinfri kost. Den finns även översatt till 10 olika språk.

När du introducerar nya livsmedel i ditt barns kost, är det en bra idé att notera eventuella reaktioner som barnet får. Det kan hjälpa dig att upptäcka möjliga samband och vara bra information att ge den behandlande läkaren eller dietisten. Detta är extra användbar information om reaktionerna är försenade eller inte uppenbart kopplade till ett specifikt livsmedel. Ladda gärna ned och använd vår Symtomdagbok som är användbar då du eliminerar eller återintroducerar komjölksprotein i kosten och vill följa effekten av detta.

Råd och stöd

Ladda ned En föräldraguide om Mjölkallergi hos barn, som innehåller mängder av råd om hur du introducerar fast föda till ett barn med mjölkallergi plus många näringsriktiga mjölkfria recept.

 

Referenser:

1. http://www.nhs.uk/Conditions/pregnancy-and-baby/pages/solid-foods-weaning.aspx
2. Beauchamp GK et al. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2009;48 Suppl 1:S25–S30
3. Benton D. Int J Obes 2004;28:858-869.
4. Department of Health. Information book: Birth to Five. 2009.